reproräntan.jpg

 

Sveriges riksdag

Vad är reporäntan och varför är den bra att ha koll på?

Reporäntan är Sveriges Riksbanks styrränta och är den ränta som Riksbanken tar för att låna ut pengar till de svenska bankerna. Reporäntan har en direkt påverkan på marknadsräntorna i Sverige och är Riksbankens verktyg för att kunna styra inflationen och Sveriges ekonomi i en viss riktning.

Hur bestäms reporäntan?

En av Riksbankens huvuduppgifter är att upprätthålla en låg och stabil inflation. Målsättningen är att inflationen ska ligga stadigt på 2% varje år mätt med KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). Detta kan man styra delvis med hjälp av reporäntan genom att höja den, sänka den eller låta den förbli oförändrad. När man bestämmer förändringen i reporäntan utgår man främst från prognoser om inflationsutvecklingen och analyser av konjunktursituationen i Sverige och i övriga världen. Effekterna av en förändring i reporäntan är långsiktig och det är därför mer relevant att analysera framtida prognoser än dagens inflationsnivåer.

Det är bra att ha koll på förändringarna i reporäntan då det påverkar både samhällsekonomin och dig som privatperson. När reporäntan sänks lånar bankerna pengar billigare och därmed sänks bolåneräntan och även räntor på andra lån mot privatpersoner. Svenskarna får då mer pengar och viljan att konsumera och investera ökar. Tvärtom blir det när Riksbanken väljer att höja reporäntan. Då får vi mindre pengar att röra oss med, vi konsumerar mindre och investeringsviljan sjunker. På så sätt minskar trycket på efterfrågan på marknaden och man kan då hålla inflationen låg.

Reporäntans historia

I juli 1994 ersatte reporäntan marginalräntan som Riksbanken tidigare använde som verktyg för att kontrollera inflationen. Den högsta noteringen av reporäntan gjordes mellan juli 1995 och januari 1996 på 8,91%. Då fick man som privatperson betala omkring 10% i rörlig ränta för ett bolån.

Finanskrisen mellan 2008 och 2009 medförde att världens riksbanker tvingades att sänka sina styrräntor. Den svenska riksbanken gjorde den största sänkningen av reporäntan sedan den infördes i december 2008, då sänktes den med hela 1,75% och landade på 2%. Den kraftiga sänkningen av räntan var för att minska fallet i produktion och sysselsättning samt för att klara inflationsmålet på 2%.

Nästa stora förändring skedde i oktober 2014 då den lägsta reporäntan i historien noterades, 0,0%. Syftet var att öka efterfrågan i ekonomin och öka inflationen. Sverige var inte ensam om att föra denna expansiva penningpolitik utan många centralbanker runt om i världen agerade på liknande sätt då inflationen i världsekonomin var låg till följd av bland annat en svag efterfrågan. I februari 2015 införde Riksbanken för första gången någonsin en negativ reporänta på -0,10%. I praktiken betyder det att sparande medför utgifter och lånande medför inkomster. I Sverige har dock aldrig banker infört minusränta på svenska konsumenters bankkonton. Syftet med minusränta är att stimulera ekonomin genom att få människor att köpa och investera mer.

Som lägst har reporäntan legat på -0,50%, mellan februari 2016 till oktober 2018 men har sedan gradvist höjts igen till dagens räntesats på 0,0%. Direktionen för Riksbanken har prognostiserat att räntan kommer att börja höjas igen under andra halvåret 2024.

Den aktuella reporäntan och prognoser för kommande års reporänta hittar du på Riksbankens hemsida.

Källa: Alwy

__ANNONSER___________________________

huddingestal.gif
santasalo.gif
jehander.jpg
sbs.jpg
hyrex.gif
eldon.gif
ata logo.jpg
ata logo 2.jpg